Nu har vi alltså redan kommit fram till dag 9 och idag är det dags att berätta för er om min tro.

  

Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska beskriva den om jag ska vara helt ärlig. Alltså jag valde att vid 14 års ålder döpa mig. Jag hade börjat konfirmera mig och för att kunna göra det så var man tvungen att vara döpt först. Jag vet att det fanns någon mer som behövde döpa sig som tyckte att det var för pinsamt och hoppade av, men jag gjorde det. Jag vet inte om jag kan säga att jag tror på ALLT som står i Bibeln men jag tror på en del av det. Jag tror på att det finns något större än oss som kan ge oss styrkan att klara av saker som är jobbiga eller svåra. En inre röst tycker en del och kanske är det så men något finns det som hjälper oss, guidar oss...

Tyvärr är jag inte rikitgt lika aktivt troende som jag varit förut men fortfarande är det bland det bästa jag vet att vara inne i kyrkor. Det är en skön tillflyktsort för mig och att jag numera går förbi Domkyrkan i Uppsala nästan varje dag gör bara det hela ännu bättre.

Sen tycker jag att alla får tro på vad de vill, hur mycket de vill eller inte alls (atteister). Jag respekterar att det finns folk som tror på Oden, Allah eller Brahma. För mig spelar det ingen roll, man får tro på vad man vill så länge man är lycklig med det. För tro får inte vara ett tvång, det ska vara ett frivilligt val...